Den som väntar på något gott...

Nähä, ingen flytt idag inte... det blir inte klart med målningen i rummet i tid. Det får bli flytt i morgon istället, lagom till det nya bokföringsåret börjar. Kanske lika bra att börja på ny kula då. Det är bara det att jag känner mig lite ensam här nu eftersom alla andra i "mitt" företag har flyttat iväg och det bara är "de andra" kvar här... men som sagt - det är inte långt kvar nu...

Information (igen)

Jag har sagt det förut, men jag säger det igen - inget är så svårt som INFORMATION. Så fruktansvärt svårt det är att få ut information, alla skriker efter information men det kommer ingen... Det är säkert mer eller mindre likadant i alla företag. Skall detta fungera någorlunda måste man nog ha en hel avdelning som jagar information hela dagarna. Problemet är ju att man inte får ut någon information från berörda personer som man kan informera vidare. Helst skall ju en ledning i ett företag informera om allting, smått som stort, men det funkar inte. En gång i tiden hade vi ett nyhetsbrev som kom en gång i månaden eller något sådant. Tanken var väldigt god, men det rann ut i sanden som allt annat. Intranät skulle vara väldigt bra att sprida information genom, men då dyker väl det grundläggande problemet upp igen, nämligen att ingen bryr sig om att lägga ut informationen på intranätet. (Ojdå, detta inlägg skulle nästan platsa på Gnällinjen...)

Har jag gjort bort mig nu igen?

Jaja, man lär sig så länge man lever... jag skulle starta en ny blogg och råkade därmed ta bort hela beskrivningen "om mig" på den här bloggen. Inte har jag sparat texten någonstans heller. Jobbigt! Får försöka komma ihåg vad det var jag hade skrivit. Det är bara det att den beskrivningen inte riktigt passar till den nya bloggen som jag hade tänkt döpa till Gnällinjen (!) Då skulle man ju behöva en annan, mer passande beskrivning om sig själv, men man kanske får skapa sig ett nytt Google-konto i så fall...??? Int´vet ja´!

Jag har skaffat en hemsida!

Tror jag i alla fall... får se vad det blir av den. Jag har startat ett litet embryo till hemsida i WordPress, för det är där vi har gjort vår hemsida på jobbet. Man får väl se detta som ett sätt att lära sig lite mer om hemsidor, förhoppningsvis... men det ser lite annorlunda ut än det ser ut på jobbet.

Full rulle på jobbet

Just nu är det verkligen full rulle på jobbet. Fattar inte hur mycket offerter det finns att skriva... men det är förstås bra att det rullar på. Det är ju så klart efter mässan förra veckan som alla offerterna har hopat sig, men som sagt, det är mycket nu... Mitt i allting skall vi ju flytta, så det är ganska rörigt på jobbet just nu kan man säga. Det sågas och borras här och där, kartonger och maskiner står huller om buller, vissa personer har redan börjat flytta. Den ena måste flytta ut innan den andra kan flytta in osv. Men det är kul ändå - fast rörigt...

Snart dags för flytten...

Det tar inte lång tid för snickarna på jobbet att riva några kontorsväggar och bygga upp några nya. Fick reda på att "mitt" kontor skall vara inflyttningsklart på tisdag redan. Jag som trodde att det skulle bli i slutet av september. Bra att det blir snart, kan inte vänta tills jag får flytta in!

Jippiii - dags för kompetensutveckling!

Jag och en kollega skall gå en kurs i InDesign i september. Det skall bli jättekul! Jag kanske blir sugen att ta tag i framtidsdrömmen igen, vem vet? En av stoppklossarna har ju alltid varit att jag inte behärskar något program som behövs, och nu får jag lära mig det. Det är det som är så himla bra med kompetensutveckling på jobbet - man får betalt för att lära sig saker. Det ser ju inte helt fel ut på CV:t heller... om man nu skulle behöva det en vacker dag.

Funderar på att behålla handböckerna

Det känns som om de är ganska bra att ha i alla fall... en för marknadsföring och en för varumärken. Det kostar ju en slant om året att prenumerera på dem, men å andra sidan har man ju tillgång till webbseminarierna. Skulle man gå på kurser istället skulle det ju snabbt bli mycket dyrare. Jag har dessutom inte hunnit gå igenom böckerna riktigt ännu, men det känns som om det är bättre att läsa dem undan för undan när man behöver ha information.

Företagen och de sociala medierna

Nuförtiden är det ju så mycket med sociala medier. Det har fullkomligt exploderat med Facebook, Twitter, YouTube etc, vet knappt vad allting heter. Vårt företag har faktiskt Facebook, det var något som vi ville testa efter att ha varit på en mycket inspirerande internetmässa i vårvintras. Det var också första gången som jag själv stiftade bekantskap med Facebook, innan dess visste jag ingenting om de s.k. sociala medierna.

Vi har haft Facebook ett tag nu och med varje e-mailutskick till våra kunder promotar vi detta och ger dem möjlighet att så lätt som möjligt "gilla" oss. Nu har vi kommit upp i 43 personer som "gillar" oss. Det är alltid lika roligt när man ser att det har tillkommit någon (som inte är "intern").

En lite känslig fråga när det gäller företag och sociala medier verkar vara hur mycket man egentligen skall lägga ut om företaget. Det har jag märkt en del på senare tid. Vissa personer hos oss tycker inte att man skall berätta för mycket om vad som händer innanför väggarna, t ex att man får in order, men är det inte det som är vitsen med sociala media? Det man verkar vara rädd för är att våra konkurrenter skall få reda på för mycket om oss. Det kanske är jag som är naiv, men jag tycker att man gott kan skriva så mycket som möjligt om vad som händer och vad som är på gång i företaget. Man kanske inte direkt skall ange vilka kunderna är som har lagt order, men jag tycker gott att man skall skriva om man får in order. Det måste ju vara provocerande för konkurrenterna om de nu råkar få se det, och det är ju aldrig fel att provocera dem lite...

Det finns till och med kurser i Facebook och sociala medier, jag har precis fått en inbjudan från Confex om en sådan kurs i Göteborg den 3 november. Där kommer de bland annat att ta upp just frågan om vilken policy företaget bör ha för sociala medier. Är faktiskt lite sugen på att gå, men det är ju inte gratis... men som sagt - sugen är jag!

Halvspydiga e-mail...

är inte så kul att få, men desto roligare att svara på! Jag har märkt att nuförtiden = ju äldre man blir :) desto roligare är det att ibland vara spydig när man svarar på mail. Just mail är väldigt bra tycker jag, för då har man tid att formulera sig, mer än när man talar i telefon. Det är heller inte bra att vara spydig i telefon, däremot går det mycket bättre per mail. Särskilt spydig blir man när man bli oskyldigt ankagad när det blir problem. Just nu har vi (jag) ett sådant problem med en införtullning som inte har blivit gjord i tid och vår leverantör menar att det är vårt fel. Vi som inte ens har varit inblandade, utan har fått leveransen hit och betalat fakturan till leverantören. Vi brukar aldrig behöva göra några införtullningar, för det fixar alltid det bolaget som fraktar maskinen. Det är aldrig några problem, utom när sändningen kommer från just den här specifika leverantören. Då brukar det ofta blir något problem. Då är det skönt att skriva några spydiga svar tillbaka och skicka kopior till väldigt många...

På den gamla goda tiden när det inte fanns några mail och jag jobbade som växelhäxa, hände det ju emellanåt att det ringde personer som var spydiga och syrliga i tonen. En gång råkade jag sucka i luren, för personen var så himla otrevlig. Sicket liv det blev! Det slutade med att jag slängde luren i örat på personen i fråga och sedan drämde jag näven i bordet så att mina kollegor studsade. Om man har en dålig dag behöver man ju inte göra så att andra också får en dålig dag.

Tilläggas bör att jag aldrig börjar med att vara varken sur, spydig eller otrevlig utan det beror helt och hållet på hur motparten beter sig! De skall inte tro att de kan behandla mig hur som helst!

Apropå folk...

Här är det RESPEKT som gäller!

Ibland börjar man fundera över varför folk är som de är... till exempel så funderar jag ibland över varför folk inte flyttar på sig. Jag tycker att det visar brist på respekt för andra att bara stå kvar när någon vill komma fram och man vet att man står i vägen. På min dagliga lunchpromenad måste jag gå ut i gatan ibland, bara för att vissa jag möter går så brett, särskilt när det är fler än en person. En rolig grej hände för väldigt många år sedan, när en kompis pappa också blev trött på att han alltid fick flytta sig vid möte, så han gick helt enkelt rakt fram och flyttade sig inte. Det gjorde inte den andra personen heller, som i detta fallet var en "ungdom", vilket resulterade i en krock. Responsen från "ungomen" blev då: -Se dig för, gubbjävel! Jag tror att denna inställning hos framför allt unga hänger med fortfarande och nog har blivit värre med åren. Se till exempel på alla med barnvagn som tror att de äger världen. Jag blir så himla IRRITERAD över dessa som trycker sig fram överallt och tror sig ha förtur tack vare barnvagnen. När jag själv gick med barnvagn tänkte jag speciellt på detta och trängde mig aldrig fram någonstans, för att jag visste hur irriterande det är. Nej, jag säger bara - brist på respekt!

En annan grej som man retar ihjäl sig på är när folk inte hälsar på arbetsplatsen. Jag har märkt att det alltid finns någon eller några på varje arbetsplats som inte hälsar. Det värsta är när man själv hälsar och man inte får något svar tillbaka, ibland tittar de bara på en men säger inget. Vad är det för fel på folk egentligen? Finns det ingen allmän hyfs längre?

Nej, nu är det färdiggnällt för idag!

Det rör på sig...

Då börjar den tredje jobbveckan efter semestern... Nu är alla tillbaka och det är full rulle. Det kommer att bli förändringar i höst. Vi kommer att få flytta till andra sidan huset, både kontoren och hela verkstadsdelen kommer att flyttas (= byggas om / byggas nytt). Det känns faktiskt ganska inspirerande. Detta skall redan vara klart i slutet av september så det är snabba ryck. När vår del har flyttat skall fler delar flyttas runt. Vi skall bl a få in en helt ny verksamhet i huset vilket innebär 11 nya medarbetare. Detta innebär i sin tur att antalet parkeringsplatser kommer att utökas med ca 30 st. INVESTERINGAR kallas det för, och det kommer att bli rätt många av den sorten under hösten.

Tog några kort på mitt "nya" kontor, så som det ser ut idag. Jag kan knappt vänta tills jag får flytta in. Det kommer bli glasväggar och dörren kommer att flyttas, så det kommer att bli fräscht. Det kommer att kännas som att börja på ett nytt jobb nästan!

Läste en insändare

i dagens tidning. Det var en läkare som skrev att joggning inte är någon bra metod om man vill gå ner i vikt. Man blir bara hungrig av att jogga! Det tyckte jag var en bra insändare. Jag har aldrig riktigt fattat det där med att springa och aldrig upplevt nyttan med det heller. Det är bara jobbigt och ganska tråkigt!

En gång skulle jag visa min goda vilja och började på spinning. Det var via jobbet som vi fick gå på gym som en del i personalens friskvård. Jag höll på i några månader ett par gånger i veckan, men det enda som hände var att jag blev himla hungrig (precis som när man joggar, enligt insändaren) och dessutom blev jag väldigt ARG de första veckorna. Det kändes ju inte direkt som om det var den effekten man var ute efter när man började träna.

Nej, tacka vet jag hederliga promenader, gärna två gånger om dagen, en på lunchen och en på kvällen. Det har jag varken blivit sur eller hungrig av. Jag har till och med gått ner i vikt av att gå mellan två arbetsplatser när jag hade två jobb samtidigt ett tag och dessutom gick en promenad på morgonen innan jobbet. Då fick jag plötsligt på mig mina "smaljeans", men det har inte hänt mer sedan dess. Just nu vågar jag inte ens försöka prova dem...

Handböcker - bra eller dåligt?

Fick ett samtal från Bonnier Ledarskapshandböcker före semestern om att de ville skicka två handböcker till mig på prov i några veckor. I veckan kom böckerna och nu är det dags att utvärdera om jag vill fortsätta min prenumeration, för det är vad det handlar om. Man prenumererar på uppdateringar till dessa handböcker årsvis och då får man dessutom tillgång till handböckerna online där man bl a kan deltaga i webbseminarier etc. Det hela verkar ju intressant när man ögnar igenom det. Den ena boken handlar om varumärken och den andra om marknadsföring. Det enda problemet är ju att få tid att läsa igenom allting, jag tycker att det bara snurrar på hela tiden och man har ingen tid att fördjupa sig i dessa frågor som är så himla viktiga för ett företag.

Kan ögon höra?

Ett icke behandlat öga med irit ser inte skojigt ut...

En konsig fråga? Javisst, men faktum är att jag börjar tro att mina ögon har öron... Det är nämligen så att jag med jämna mellanrum drabbas av irit, som är inflammation i regnbågshinnan. Det underliga är att så fort jag pratar om det, eller ens tänker på det, så brukar det blossa upp direkt. Hur kan det göra det? Väldigt konstigt tycker jag! Senast igår tänkte jag på att jag inte har haft irit på ett tag och att det kanske håller på att försvinna. Nu idag börjar jag direkt känna mig "mysko" i vänster öga... Hoppas, hoppas att det inte är på gång igen!

Tankar vid en diskmaskin...

Jaha, så var då den första veckan efter semestern gjord på jobbet och därmed också min diskvecka för den här gången. Nu dröjer det ganska länge tills nästa gång. I och med att vi inte har varit så många på jobbet den här veckan så har jag fått stå för i- och urplockningen helt själv hela veckan. Ja, i ärlighetens namn skall jag väl säga att mina två arbetskamrater erbjöd sig emellanåt, men kontorsråtta som man är så svarade jag: - Nej men jag fixar det, det är inga problem. Det var det inte heller, Outlook hjälpte mig att komma ihåg att med jämna mellanrum gå upp till lunchrummet och titta till diskmaskinerna. Vi har två stycken.

Plötsligt en dag var det smutsig disk inplockad i den "rena" diskmaskinen fastän den "smutsiga" inte ens var full! Då blev jag väldigt konfunderad... det har ju ALDRIG (nästan) hänt och nu hände det TVÅ gånger efter varandra. VARFÖR? Vi har en magnetskylt på varje diskmaskin, en sida är grön där det står "diskad" och en är röd där det står "odiskad". Nu var det så att vi hade besök från utlandet och de personerna kan ju naturligtvis inte svenska. Kan det ha varit DE som har plockat in i "fel" diskmaskin? De gick väl efter färgen på skylten i så fall. Grön betyder ju "fritt fram" medan röd betyder "stopp". Om det är så, kanske vi har valt fel färger på skyltarna i förhållande till texten? Det tål att tänkas på... Vilket är egentligen "rätt" och vilket är "fel"? Grön skylt - "diskad" (klar maskin - ställ inte inte in smutsig disk), röd skylt - "odiskad" (ej klar maskin - fritt fram att ställa in smutsig disk) eller grön skylt - "odiskad" (ej klar maskin -fritt fram att ställa in smutsig disk), röd skylt - "diskad" (klar maskin - ställ inte in smutsig disk)? Det är ju verkligen en tolkningsfråga. Ju mer man börjar tänka på detta, desto mer förvirrad blir man. Egentligen borde det väl vara grön skylt med texten "odiskad" (fritt fram att ställa in smutsig disk) och röd skylt med texten "diskad" (ställ inte in smutsig disk)? Eller?

Hej igen, kontoret!

Jaha, då var den första och andra arbetsdagen efter semestern avklarade. Nästan alla är fortfarande på semester, så det finns inte så många "störande" element på kontoret. Vi är tre personer och de andra två är inte särskilt störande utan sköter sig själva. Fördelen är att man får ganska mycket gjort, nackdelen är att man inte har någon att fråga om man måste ha svar på något för att kunna slutföra uppgiften. Då får man lägga det i den oklara högen och det är ju lite irriterande förstås...

Den första timmen igår gick till att rensa alla mail som hade kommit både till info-adressen och till min egen inkorg. Det var väl sisådär 750 stycken sammanlagt. Om det tog ca 1 timme att rensa dessa, så visar väl det ganska väl hur mycket "skit" (rent ut sagt) det skickas via mail? Det mesta var ju bara att radera direkt! Jag tycker synd om dem som skickar frågor, beställningar m.m. helt seriöst till info-adresser. Det är ju hur lätt som helst att deras mail kommer bort i den allmänna raderingen. Då gäller det verkligen att skriva rätt ärende på mailet. Mail utan ärende är ju inte så smart, men det förekommer titt som tätt.

Eftersom det har varit månadsslut (juli) så är det en del leverantörsfakturor att kontera, inleveranser att göra i "rätt" månad samt fakturera det som levererades ut i den veckan som jag hade semester. Jag gick ju en vecka tidigare på semester än de flesta på företaget. Lite avtalsfakturering har jag också hunnit med. Det har inte precis varit långtråkigt de här dagarna.

Lunchpromenaderna har jag också kommit igång med, så jag hoppas att det dyker upp idéer på blogginlägg under dessa promenader. Igår kändes promenaden lite jobbigare än idag, så det går väl åt rätt håll med konditionen. Man har ju slöat till en del under semestern...

Dessutom har jag diskvecka den här veckan också, så det gäller att komma ihåg att sätta igång och plocka ur diskmaskinen med jämna mellanrum. Då är påminnelserna i Outlook en ovärderlig hjälp. Sedan om man har tid över, kan man ju alltid rensa upp på skrivbordet. Det kan behövas inför nästa vecka när de flesta är tillbaka och det drar igång igen.

Ett annorlunda erbjudande

Häromdagen fick jag ett annorlunda erbjudande - jag blev erbjuden att sjunga nationalsången vid en landskamp i basket mellan Sverige och Estland. Om det skulle vara den svenska eller den estniska blev inte klargjort, för vi hann inte komma till detaljerna innan jag tackade nej till erbjudandet. Mina nerver pallar inte för sådana saker. Det märkte jag för länge sedan.

I dagens tidning fanns annonsen för den här landskampen och då fick jag ännu bättre klart för mig att jag hade gjort det rätta valet i att tacka nej. Huamejjadå! Tänk vad nervös jag skulle ha varit, rösten skulle ha stockat sig och det skulle inte ha låtit klokt. Detta är jag helt övertygad om.

Jag skulle behöva skära av stressnerven, tror jag... samma operation som vid handsvett och ansiktsrodnad. Då försvinner även nervositeten har jag hört. Men biverkningarna är nog alldeles för stora för att man skulle vilja gå igenom en sådan operation. Då är det ju bättre att hålla sig från att till exempel sjunga vid basketmatcher... Lite mindre stressnerv hade i alla fall varit bra att ha, den har satt stopp för många drömmar under åren.