Det rör på sig...

Då börjar den tredje jobbveckan efter semestern... Nu är alla tillbaka och det är full rulle. Det kommer att bli förändringar i höst. Vi kommer att få flytta till andra sidan huset, både kontoren och hela verkstadsdelen kommer att flyttas (= byggas om / byggas nytt). Det känns faktiskt ganska inspirerande. Detta skall redan vara klart i slutet av september så det är snabba ryck. När vår del har flyttat skall fler delar flyttas runt. Vi skall bl a få in en helt ny verksamhet i huset vilket innebär 11 nya medarbetare. Detta innebär i sin tur att antalet parkeringsplatser kommer att utökas med ca 30 st. INVESTERINGAR kallas det för, och det kommer att bli rätt många av den sorten under hösten.

Tog några kort på mitt "nya" kontor, så som det ser ut idag. Jag kan knappt vänta tills jag får flytta in. Det kommer bli glasväggar och dörren kommer att flyttas, så det kommer att bli fräscht. Det kommer att kännas som att börja på ett nytt jobb nästan!

Läste en insändare

i dagens tidning. Det var en läkare som skrev att joggning inte är någon bra metod om man vill gå ner i vikt. Man blir bara hungrig av att jogga! Det tyckte jag var en bra insändare. Jag har aldrig riktigt fattat det där med att springa och aldrig upplevt nyttan med det heller. Det är bara jobbigt och ganska tråkigt!

En gång skulle jag visa min goda vilja och började på spinning. Det var via jobbet som vi fick gå på gym som en del i personalens friskvård. Jag höll på i några månader ett par gånger i veckan, men det enda som hände var att jag blev himla hungrig (precis som när man joggar, enligt insändaren) och dessutom blev jag väldigt ARG de första veckorna. Det kändes ju inte direkt som om det var den effekten man var ute efter när man började träna.

Nej, tacka vet jag hederliga promenader, gärna två gånger om dagen, en på lunchen och en på kvällen. Det har jag varken blivit sur eller hungrig av. Jag har till och med gått ner i vikt av att gå mellan två arbetsplatser när jag hade två jobb samtidigt ett tag och dessutom gick en promenad på morgonen innan jobbet. Då fick jag plötsligt på mig mina "smaljeans", men det har inte hänt mer sedan dess. Just nu vågar jag inte ens försöka prova dem...

Handböcker - bra eller dåligt?

Fick ett samtal från Bonnier Ledarskapshandböcker före semestern om att de ville skicka två handböcker till mig på prov i några veckor. I veckan kom böckerna och nu är det dags att utvärdera om jag vill fortsätta min prenumeration, för det är vad det handlar om. Man prenumererar på uppdateringar till dessa handböcker årsvis och då får man dessutom tillgång till handböckerna online där man bl a kan deltaga i webbseminarier etc. Det hela verkar ju intressant när man ögnar igenom det. Den ena boken handlar om varumärken och den andra om marknadsföring. Det enda problemet är ju att få tid att läsa igenom allting, jag tycker att det bara snurrar på hela tiden och man har ingen tid att fördjupa sig i dessa frågor som är så himla viktiga för ett företag.

Kan ögon höra?

Ett icke behandlat öga med irit ser inte skojigt ut...

En konsig fråga? Javisst, men faktum är att jag börjar tro att mina ögon har öron... Det är nämligen så att jag med jämna mellanrum drabbas av irit, som är inflammation i regnbågshinnan. Det underliga är att så fort jag pratar om det, eller ens tänker på det, så brukar det blossa upp direkt. Hur kan det göra det? Väldigt konstigt tycker jag! Senast igår tänkte jag på att jag inte har haft irit på ett tag och att det kanske håller på att försvinna. Nu idag börjar jag direkt känna mig "mysko" i vänster öga... Hoppas, hoppas att det inte är på gång igen!

Tankar vid en diskmaskin...

Jaha, så var då den första veckan efter semestern gjord på jobbet och därmed också min diskvecka för den här gången. Nu dröjer det ganska länge tills nästa gång. I och med att vi inte har varit så många på jobbet den här veckan så har jag fått stå för i- och urplockningen helt själv hela veckan. Ja, i ärlighetens namn skall jag väl säga att mina två arbetskamrater erbjöd sig emellanåt, men kontorsråtta som man är så svarade jag: - Nej men jag fixar det, det är inga problem. Det var det inte heller, Outlook hjälpte mig att komma ihåg att med jämna mellanrum gå upp till lunchrummet och titta till diskmaskinerna. Vi har två stycken.

Plötsligt en dag var det smutsig disk inplockad i den "rena" diskmaskinen fastän den "smutsiga" inte ens var full! Då blev jag väldigt konfunderad... det har ju ALDRIG (nästan) hänt och nu hände det TVÅ gånger efter varandra. VARFÖR? Vi har en magnetskylt på varje diskmaskin, en sida är grön där det står "diskad" och en är röd där det står "odiskad". Nu var det så att vi hade besök från utlandet och de personerna kan ju naturligtvis inte svenska. Kan det ha varit DE som har plockat in i "fel" diskmaskin? De gick väl efter färgen på skylten i så fall. Grön betyder ju "fritt fram" medan röd betyder "stopp". Om det är så, kanske vi har valt fel färger på skyltarna i förhållande till texten? Det tål att tänkas på... Vilket är egentligen "rätt" och vilket är "fel"? Grön skylt - "diskad" (klar maskin - ställ inte inte in smutsig disk), röd skylt - "odiskad" (ej klar maskin - fritt fram att ställa in smutsig disk) eller grön skylt - "odiskad" (ej klar maskin -fritt fram att ställa in smutsig disk), röd skylt - "diskad" (klar maskin - ställ inte in smutsig disk)? Det är ju verkligen en tolkningsfråga. Ju mer man börjar tänka på detta, desto mer förvirrad blir man. Egentligen borde det väl vara grön skylt med texten "odiskad" (fritt fram att ställa in smutsig disk) och röd skylt med texten "diskad" (ställ inte in smutsig disk)? Eller?

Hej igen, kontoret!

Jaha, då var den första och andra arbetsdagen efter semestern avklarade. Nästan alla är fortfarande på semester, så det finns inte så många "störande" element på kontoret. Vi är tre personer och de andra två är inte särskilt störande utan sköter sig själva. Fördelen är att man får ganska mycket gjort, nackdelen är att man inte har någon att fråga om man måste ha svar på något för att kunna slutföra uppgiften. Då får man lägga det i den oklara högen och det är ju lite irriterande förstås...

Den första timmen igår gick till att rensa alla mail som hade kommit både till info-adressen och till min egen inkorg. Det var väl sisådär 750 stycken sammanlagt. Om det tog ca 1 timme att rensa dessa, så visar väl det ganska väl hur mycket "skit" (rent ut sagt) det skickas via mail? Det mesta var ju bara att radera direkt! Jag tycker synd om dem som skickar frågor, beställningar m.m. helt seriöst till info-adresser. Det är ju hur lätt som helst att deras mail kommer bort i den allmänna raderingen. Då gäller det verkligen att skriva rätt ärende på mailet. Mail utan ärende är ju inte så smart, men det förekommer titt som tätt.

Eftersom det har varit månadsslut (juli) så är det en del leverantörsfakturor att kontera, inleveranser att göra i "rätt" månad samt fakturera det som levererades ut i den veckan som jag hade semester. Jag gick ju en vecka tidigare på semester än de flesta på företaget. Lite avtalsfakturering har jag också hunnit med. Det har inte precis varit långtråkigt de här dagarna.

Lunchpromenaderna har jag också kommit igång med, så jag hoppas att det dyker upp idéer på blogginlägg under dessa promenader. Igår kändes promenaden lite jobbigare än idag, så det går väl åt rätt håll med konditionen. Man har ju slöat till en del under semestern...

Dessutom har jag diskvecka den här veckan också, så det gäller att komma ihåg att sätta igång och plocka ur diskmaskinen med jämna mellanrum. Då är påminnelserna i Outlook en ovärderlig hjälp. Sedan om man har tid över, kan man ju alltid rensa upp på skrivbordet. Det kan behövas inför nästa vecka när de flesta är tillbaka och det drar igång igen.

Ett annorlunda erbjudande

Häromdagen fick jag ett annorlunda erbjudande - jag blev erbjuden att sjunga nationalsången vid en landskamp i basket mellan Sverige och Estland. Om det skulle vara den svenska eller den estniska blev inte klargjort, för vi hann inte komma till detaljerna innan jag tackade nej till erbjudandet. Mina nerver pallar inte för sådana saker. Det märkte jag för länge sedan.

I dagens tidning fanns annonsen för den här landskampen och då fick jag ännu bättre klart för mig att jag hade gjort det rätta valet i att tacka nej. Huamejjadå! Tänk vad nervös jag skulle ha varit, rösten skulle ha stockat sig och det skulle inte ha låtit klokt. Detta är jag helt övertygad om.

Jag skulle behöva skära av stressnerven, tror jag... samma operation som vid handsvett och ansiktsrodnad. Då försvinner även nervositeten har jag hört. Men biverkningarna är nog alldeles för stora för att man skulle vilja gå igenom en sådan operation. Då är det ju bättre att hålla sig från att till exempel sjunga vid basketmatcher... Lite mindre stressnerv hade i alla fall varit bra att ha, den har satt stopp för många drömmar under åren.