Gamla ord i nya sammanhang

Ett ganska nytt ord i det svenska språket är "sjuk", ja alltså inte själva ordet utan användandet av det. Det förekommer ju i alla möjliga sammanhang nuförtiden och kan ha både positiv och negativ betydelse, beroende på sammanhanget. Kan det vara Grynet som är "skyldig" till detta? Det var väl hon som började säga: "Det är ju helt sjuuuuukt!" Det kan diskuteras om hon gjorde det svenska språket en tjänst eller inte. Personligen tycker jag att det låter ganska konstigt när folk säger: "Det var sjuuuukt roligt" eller "Han är ju sjuuukt jobbig!" eller kanske helt enkelt nöjer sig med "Det är ju helt sjukt!"

Ett annat ord som har börjat dyka upp i konstiga sammanhang är "suger". "Det suger"... vaddå? Vad säger det? Ja, jag fattar att detta ord kommer direkt översatt från engelskan, men på svenska kan det ju bli hur "sjukt" som helst om man t ex säger "hon suger"... det är ju uppgjort för missförstånd.

Ett tredje ord är "typ". Det är ett ganska roligt ord tycker jag. Genom att använda "typ" kan man göra sina svar roligare genom att svara just "typ". Det känns lite som att man försöker göra sig modernare genom att använda "typ", i alla fall om man är lite "äldre".

Boiling brain?

Känns uttrycket igen? Jag hörde det för ganska länge sedan och det skall visst betyda att hjärnan blir överhettad så den blir helt svart... Det måste ha varit det som jag drabbades av en gång för ganska länge sedan. Jag hade skrivit upp något på shoppinglistan som behövde köpas in. Inget mer med det... men när jag efter en stund tittade på listan så stod där ett humbugord, helt och hållet rappakalja och jag hade ingen aning om vad jag skulle ha skrivit. Det var faktiskt en ganska hemsk känsla. Man undrade ju om man började bli senil, eller vad det var frågan om egentligen. Sedan dess har jag inte upplevt detta fenomen, fastän hjärnan oftast går på högvarv.

Besök hos frissan

Jaha, så har man varit hos frissan då... på allmän begäran (?!) kommer här en liten rapport från frissan. Tänkte gå till den dyra salongen för att se om dyrare är bättre. Förut gick jag till samma frissa i över 20 år (ja, jag ÄR så gammal) men sedan gick hon i pension och då blev jag helt rådvill. Salongen togs över av yngre förmågor. Jag gick visserligen dit några gånger, men varje gång upplevde jag som om jag blev utskälld för att jag inte hade gjort si eller så med håret.

Mitt hår har ett eget liv! Jag vågar nog påstå att det inte finns en enda frissa som kan fixa till mitt hår. Varje gång man kommer från frissan så ser man ut som "hej kom och hjälp mig". Så även denna gång. Därför blir det ingen bild på "moi"...

Ingen bild på råttan, men väl på salongen.

När jag kom hem sade dottern: -Fy, det är ju alldeles platt! Det var bara att blöta ner och fixa ny frisyr. Så är det varje gång. Ju mer den stackars frissan fönar och borstar, desto plattare blir håret. Jag är ju van vid att det blir lite si och så med resultatet, men frissan kanske inte tycker det är så kul att klippa en kund som blir ful i håret. De andra kunderna i salongen kan ju tro att hon inte har någon yrkeskunskap!

Riktigt tillplattad råtta!

Lunchpromenad ger inspiration!

Många idéer till blogginlägg får jag när jag går ut och går en promenad på lunchen. Oftast brukar jag gå för mig själv, för jag tillhör den kategorin av folk som går och pratar för sig själv. Det kan säkert se konstigt ut när man går och rör på munnen och inte ens har en hörsnäcka till mobilen i örat. Jag kanske skall börja med att ha det, så ser det inte alls konsigt ut. Det är ju många som går omkring och pratar i mobilen. Jag kan också lösa en del problem gällande jobbet under dessa lunchpromenader, så jag se det som en jobbpromenad många gånger.

En annorlunda dag

Idag har det varit en något annorlunda dag på jobbet. Det började med en fin trolsk stämning på morgonen, så jag var tvungen att föreviga detta fina ögonblick då morgondimman höll på att lätta i trädgården och det var helt vindstilla.

Efter att ha stämplat in och "slängt in" lunchmatlådan i kylskåpet i lunchrummet, åkte jag och två kolleger iväg på frukostseminarium på Scandic i Mölndal. Det var vår leverantör av vårt ekonomisystem som höll i detta seminarium. Det handlade om e-handel och BI (Business Intelligence). Vi fick njuta av Scandics goda frukostbuffé innan seminariet började.

När seminariet var slut vid 11.00-tiden var det dags att åka tillbaka till jobbet igen. Där pågick Öppet Hus för fullt. Vi har Öppet Hus i två dagar, i går och i dag. Det var mycket folk, mer idag än igår. När jag gick hem vid 17.00-tiden var det fortfarande kunder kvar, så vi kan nog kalla det för ett lyckat Öppet Hus! En sådan här dag hör ju inte direkt till de vanliga, men ibland får man vara med om sådana också.

Det är kul med kommentarer!

Det är väldigt kul att få kommentarer på sina blogginlägg. Det är heller inte svårt att lämna kommentarer, så därför kära svärfar, kan du gärna skriva någon kommentar ibland om du tycker att du har något att kommentera. Följ signaturen Sekreterares exempel. Sekreterare är den enda (än så länge) som kommenterar, och det är alltid lika kul att läsa kommentarerna. Dessutom blir man inspirerad till att skriva mer!

Rätt personkemi = trivsel på jobbet

Det är underbart med trevliga arbetskamrater! På min arbetsplats är det mest karlar, vi är bara 5 fruntimmer och närmare 30 karlar. Det blir lite annan stämning med karlar, inte så mycket tjafs (men det är klart att en del karlar är mer fruntimmer än andra...) En av dessa karlar har börjat ge mig en kram varje morgon när han ser mig. Det började mer som ett skämt, men nu har det hållit på i några veckor. Det är kul att se folks miner när jag kommer på morgonen och han står i korridoren och utbister: -Välkommen! och ger mig en stor kram. Då ser alla ut som fågelholkar och undrar vad vi har på gång egentligen. Det är rätt kul att se! Den här personen är dessutom en som man ofta blir fruktansvärt himla irriterad på, så då är det särskilt bra att börja dagen med en kram.