Annorlunda lunchlåda

Jag har alltid med mig lunchlåda till jobbet. Det är ganska tråkigt att förbereda den varje kväll, men tänk vad mycket pengar man tjänar på att inte gå ut och äta varje dag. Varje kväll är det dock samma fråga: VAD SKALL JAG LAGA FÖR MAT TILL I MORGON? Ibland har man tur och får en känsla, plötsligt bara, och det fick jag igår. Jag blev sugen på hamburgare, men eftersom köpta djupfrysta hamburgare är så "flötiga", så tänkte jag fixa egna. Inget särskilt hade jag hemma heller, så jag kände mig lite som i det där TV-programmet där en kock går hem till folk och fixar till en middag med det som de råkar ha i kylskåpet just då. Sagt och gjort - det fick bli hamburgare av nötkött (bara med salt och peppar i) stekta tillsammans med skivor av valnötsbröd (som jag köpte vid förra veckohandlingen). Till detta blev det sallad, tomat, saltgurka, lök och thailändsk chilisås. Det fick bli både till kvällsmat igår OCH lunchmat idag. Sonen ville också ha hamburgare, men när han fick veta att det inte fanns några "riktiga" hamburgerbröd, så ville han inte ha. Till slut åt han ändå, med kommentaren efteråt: "Det var ju faktiskt gott!". Jag var lite skeptisk mot hur de stekta bröden skulle bli efter en natt i kylskåp i en matlåda, men vid lunchen idag kunde jag konstatera att maten faktiskt var helt OK. Det blir nog samma recept någon mer gång, faktiskt!

Den magiska halvtimmen

Tänk vad en ynka halvtimme kan göra... Jag har börjat gå upp en halvtimme tidigare på morgonen. Jobbigt, men värst vad man tjänar in tid på den! Dels kommer jag till jobbet en halvtimme tidigare, så förmiddagen känns plötsligt mycket längre. Sedan kan jag ju sluta en halvtimme tidigare också, eller så slutar jag som förut och har plötsligt jobbat in en halvtimme. Annars kommer jag hem tidigare, vilket också märks i att man hinner med mer på kvällen. Enda nackdelen är väl att man måste gå och lägga sig vid 22.00 senast och det är ju inte alltid som man lyckas med det. Risk alltså att man blir rätt så trött fram mot fredagskvällen...

Vart tog datakunskapen vägen?

Häromdagen kom jag att tänka på något jag inte har hört något om på länge, nämligen ECDL-körkort. Jag kommer ihåg att jag för länge sedan gick en sådan utbildning. Det var när datorerna började sin frammarsch i företagen och jag jobbade inom den kommunala sektorn. Då fick vi välja mellan att antingen läsa hemma och gå och göra prov på det kommunala Utbildningscentrum, eller handledarledda lektioner. Det var ett antal "kurser" man skulle gå igenom och sedan fick man sitt "körkort". Finns detta kvar fortfarande? Är det någon som håller på med kurser? Sökte lite på nätet, men det mesta verkar vara lite gammalt. Det är ju inte direkt som att man vågar ta upp ECDL-körkortet på sitt CV... Men jag kan ju ha fel!

ECDL - European Computer Driving License

Hur peppar man sig själv?

Hur skall man peppa sig själv varje morgon, så att man blir full av energi inför arbetsdagen? Ett problem för många, säkert. Det är klart att det hjälper till att ha ett roligt och inspirerande jobb att gå till. Ett jobb där man bara få ge och ge och inte får något tillbaka är naturligtvis uttröttande och utslitande i längden. Där har arbetsgivarna något att tänka till om, tycker jag. Arbetsuppgifterna är nog viktigare än en fin miljö, jag har varit med om jobb där jag trots fin miljö ändå hade "ågren" för att gå till jobbet varje morgon. Då var det arbetsuppgifterna som inte var inspirerande. Tänk vad hemskt att år efter år gå till ett jobb som man inte tycker om. OK, man kan söka ett annat jobb, men det är inte alltid det lättaste. Dessutom har man ju ofta ekonomin att tänka på och andra personer att ta hänsyn till. Det är inte bara att sluta, fast det alternativet ibland hade varit det bästa. Det finns ju även arbetssituationer och miljöer som man blir direkt sjuk av att vara i en längre tid.

En kväll med spackelspaden

På "fritiden" (om man nu kan kalla det så, för det är ju bara jobb, jobb och jobb) så har vi börjat att renovera källaren. Vävtapeten har åkt all världens väg. Nu måste vi skrapa alla väggar rena från tapetresterna. Det är ju inte det roligaste jobbet precis, man får sätta på hög musik och tänka på något annat. Väggarna får man spruta med vatten först, så blir det lättare att få bort resterna. Sedan är det bara att ge järnet med spackelspaden.

Så där står man, med väggarna drypande av fukt och med en lukt av nästan 40-årigt tapetklister kittlandes i näsborrarna. Müüüüsigt!

"Idol" - eller "Vart tog Jantelagen vägen?"

Jaha, så har Idol startat igen - Idol 2010. När man tittar på de sökande kan man inte låta bli att undra om de någonsin har hört talas om den s.k. "Jantelagen"? Tror inte det faktiskt, då hade nog antalet sökande reduceras till 1/4, högst! För er som har glömt eller inte känner till "Jantelagen", så kommer den här:

1. Du skall inte tro att du är något.
2. Du skall inte tro att du är lika god som vi.
3. Du skall inte tro att du är klokare än vi.
4. Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
5. Du skall inte tro att du vet mera än vi.
6. Du skall inte tro att du är förmer än vi.
7. Du skall inte tro att du duger till något.
8. Du skall inte skratta åt oss.
9. Du skall inte tro att några bryr sig om dig.
10. Du skall inte tro att du kan lära oss något.

OK, de flesta punkterna är ju inte så trevliga, men de sökande borde i alla fall ta åt sig lite från punkt 1, för en sak som jag har märkt, är att de inte har någon självkritik och ju mer de berömmer sig själva, desto sämre är de när de väl öppnar munnen. Det slår nästan aldrig fel, kolla själv nästa säsong av Idol! Nu är ju bara de bästa kvar. Skall bli intressant att se utvecklingen framöver.

I Nationalencyklopedin finns följande att läsa om "Jantelagen":
Jantelagen, tio satiriska "budord" som fördömer småstadens avundsjuka och provinsialism, formulerade av Aksel Sandemose i hans roman En flykting korsar sitt spår (1933). Jante var Sandemoses namn på barndomsstaden Nykøbing på Mors i Danmark.

Vad har man för stil egentligen?

Gamnacke? Javisst!

Vad har man för stil framför datorn egentligen? Inte så vacker alltid. Lite gamnacke över det hela tror jag... och inte sitter man mot ryggstödet heller, fastän man vet att det är det man skall göra för att undvika besvär i axlar och nacke. Dessutom sitter man och virar ihop fötterna under skrivbordet så att blodet stockar sig... Varför gör man såhär? Vet ej, men bra är det inte. Alltid när jag har suttit och vridit ihop benen, så får jag kramp på kvällen. Ändå vrider jag ihop benen och sitter för långt ut på stolen, så att blodet stannar i låren. Jag kan bara skylla på mig själv, för hela kontoret är ergonomiskt utformat. Jag har inte ens höjt upp skrivbordet sedan jag flyttade till det nya kontoret, men det beror nog mest på att sladden till tangentbordet är lite för kort, så när jag höjer upp bordet så dras tangentbordet snett. Får nog påminna IT-avdelningen om detta.