Jag brukar emellanåt besväras av lomhördhet eftersom jag har begåvats med väldigt mycket öronvax (ursäkta mitt ämnesval, men det är liksom detta som mest upptar mina tankar för tillfället). Nu har det plötsligt hänt igen - utan förvarning - och jag går omkring med halva huvudet som i bomull. Lite jobbigt när man sitter i lunchrummet och alla sorlar runt omkring. Man orkar liksom inte riktigt koncentrera sig på allt vad som sägs och kan upplevas en aning disträ.
Jag kommer ihåg en gång för ganska många år sedan, när jag jobbade som telefonist och hade blivit helt lomhörd i BÅDA öronen. Konstigt nog gick det bra att jobba ändå, kanske för att man hade headset med hörlurar i båda öronen. En dag frågade finanschefen mig något från ganska långt håll. -Vad sade du? frågade jag och gick lite närmare (det var säkert runt 10 meter mellan oss, för det var en STOR arbetsplats). Han upprepade frågan. Ve och fasa, men jag hörde fortfarande inte, så jag fick ju också upprepa min fråga varpå jag fortsatte att gå närmare. Till slut stod vi ca 0,5 meter från varandra och jag fick ju då kläcka ur mig varför jag hörde så dåligt. Det var lite pinsamt tyckte jag, för i 20-årsåldern tyckte jag att sådant var pinsamt. Efter det var det jag som beställde tid till vårdcentralen för spolning av öronen. Det var en befriande känsla att höra igen. När man har spolat öronen så hör man dessutom extra bra i några dagar, innan det börjar "fyllas på" igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar