Annons nr 2 är skickad!

Idag skickade jag iväg min andra annons genom tiderna till ett tryckeri. Väntade med spänning på deras kommentar ifall det skulle vara något fel eller någon ändring som skulle göras. Fick tillbaka svaret att annonsen såg bra ut. Det var så kul att höra så jag var tvungen att maila tillbaka och säga att det bara var min andra annons genom tiderna. Då svarade tryckeriet att i så fall så skall jag vara nöjd - och det är jag verkligen! Det är ju inte så himla svårt att göra annonser när man kommer igång. Det kluriga i början kan ju vara att välja rätt kvalitet på annonsen. Nu har jag skickat till två branschtidningar och de annonserna har varit i tryckkvalitet. Skall man skicka till en dagstidning räcker det ju säkert med en lite lägre kvalitet, som högkvalitetsutskrift. Snart är det nog dags att börja vidareutveckla sig och till exempel skapa olika effekter etc i annonserna, som mjuka linjer och andra klurigheter.

Hurra, min första annons är ute!

Jag har ju med spänning väntat på att se min första annons i tidningen. Idag kom säljaren in och visade annonsen i tidningen - DEN VAR SÅ FIIIIIN! Det är lite som ens lilla barn som man har sett växa fram och till slut blomma ut. Nu blir jag nog lite flummig, men det är väl så med den första. Säljaren tyckte i alla fall att annonsen var fin och att den stack ut lite så att den syntes bra. Det var ett bra betyg på det första alstret tycker jag. Sedan blir det väl så att efter ett tag när man tittar på sina äldre arbeten så ser man vad man kanske skulle kunnat gjort annorlunda. Men just nu så känns det bara så himla kul!

Annonsskapandet har börjat

Nu har jag äntligen börjat få använda mina nyvunna kunskaper i InDesign i verkligheten. När man har gått en kurs är det ju så lätt att man glömmer bort vad man har lärt sig eftersom man inte direkt börjar använda det man har lärt sig. Så har det även varit med mig. Det tog några månader innan jag började använda mig mer och mer av InDesign. Först testade jag lite med några produktblad. Sedan kom jag på att jag kunde försöka mig på att göra en företagspresentation. Jag utgick från den gamla och skrev av det mesta av texten. Detta arbete innebar också att jag fick gräva ordentligt i dataarkiven för att hitta högupplösta bilder. Jag har lärt mig mycket mer om mallsidor och länkar på en vecka nu när jag har jobbat med det. Återstår bara att se vad som händer när jag skickar iväg mina alster till ett tryckeri. De kanske sparkar bakut (?!) Jag tänkte testa med en tidning, Screen & Marknaden, där vi skall ha med en annons. De får vara min försökskanin, synd bara att tiden alltid skall vara så knapp, deadline är redan på fredag!

Jag kan bara konstatera...

att internets makt är stor :-) Say no more... Ni som fattar - ni fattar!

Man skall inte kasta sten i glashus...

Med detta menas att det är oklokt att kritisera sådant som även karaktäriserar en själv.

Andra liknande talesätt är att:

• man inte skall kacka i eget bo
• man inte skall kasta igelkott i ballongaffär
• man inte skall kasta pil i gummibåt

Varför skriver jag nu om detta då? Jo, jag fick nämligen reda på att en viss person skällde ut en annan för att den hade skrivit en del stavfel och grammatiska fel i ett mail. Sedan såg jag att den personen som hade skällt, själv hade skickat ut ett mail med en del stavfel och konstig svenska. Detta är något som jag kan reta mig på. Skall man påpeka andras fel, får man vara ganska så säker på att man aldrig gör några fel själv, i alla fall inte just de fel som man skäller på den andra personen om. Man kan ju påpeka saker på ett lite mer sofistikerat sätt och inte skälla som på ett litet barn... då degraderar man verkligen den andra personen till småbarnsstadiet. Risken är ju också att man tar bort motivationen från den andra personen och det är ju aldrig bra.

Jag har själv erfarenhet av detta. Det var när jag arbetade i den kommunala växeln. Jag har i tidigare inlägg berättat om mellanchefen som hade ett väldigt stort behov av att hävda sig och påpeka att hon minsann var min chef. Detta var innan jag riktigt visste vad hon var för en, jag hade inte varit i växeln så länge, och skulle skicka ut någon slags information. Sagt och gjort, jag skrev naturligtvis ett brev (mail var inte så vanligt på den tiden...) och skickade. Efter en stund kom mellanchefen och kallade in mig på sitt kontor. Väl där pekade hon på brevet och frågade "VAD är det här?!?!" med mörka, blixtrande ögon (kan ni se skräcködlan framför er?) Jag bara tänkte "Detta är inte sant, vad är problemet?" Jag blev helt chockad och känslan av att vara liten och utsatt från skoltiden kom tillbaka, och det är ingen rolig känsla. Det är inget bra sätt att behandla sina arbetskamrater på, vare sig man är chef eller "vanlig" kollega. Tänk på det, ni som tycker det är kul att "platta till" folk!

Tillbaka i hetluften

Jaha, så var man då tillbaka på jobbet efter en lååååång ledighet. En halv semester har jag varit ledig över jul och nyår. Nu är det skönt att vara tillbaka i rutinerna igen. Hittills har veckan bestått i att försöka komma igenom all fakturering och kontering av leverantörsfakturor som skulle varit klart i början på månaden. På så vis är det ingen hit att vara ledig, man får ju jobba desto mer när man kommer tillbaka. En sak som jag har fått tilldelat mig är att hålla koll på företagsbilarna. Vi är några olika företag i gruppen och dessa kan "låna" bilarna och då skall jag fakturera ut detta på respektive företag. Det är himla rörigt, för folk lämnar inte alltid in underlagen så att man kan fakturera på ett riktigt sätt. Även privat kan man få tillgång till dessa bilar. Då skall det faktureras på ett annat sätt. Jobbigt! Särskilt nu när det är nytt år är det rörigt, för jag måste göra i ordning nya bokningsböcker och fakturera ut det som har varit i december, allt detta samtidigt som jag skall göra allt annat.

Konflikträdsla och kullkastad livsfilosofi

Jag gillar inte konflikter. Det har jag fått reda på genom en personlighetsanalys som jag gjorde på Trygghetsrådet när jag blev uppsagd för några år sedan. Det var väldigt intressant att få reda på "sanningen" om sig själv, men jag visste ju redan att jag inte gillar att bråka. Det finns ju en del folk som tycker det är kul att ställa till bråk och gärna gör det, men sådan är inte jag. Bättre att stå på god fot med alla (eller i alla fall de flesta).

Min livsfilosofi har också blivit kullkastad. Det var på ACT-kursen som vi hade på jobbet för ett tag sedan. Då sade kursledaren att livet kommer att vara fullt av problem och det enda man kan göra är att lära sig att hantera dem. Kändes inte alls kul för mig att höra, jag som har som livsfilosofi att "livet skall vara lätt" (som den där låten: "Det skall va gõtt att leva, annars kan det kvitta" med Galenskaparna en gång i tiden). Varför skall det vara så krångligt? Det fattar inte jag... ofta är det ju man själv som krånglar till saker och ting och då måste det ju också gå att leva ett "okrångligt" liv. Ta till exempel det här med alla samhällets "krav" som många känner stor press inför. Vaddå "krav", säger jag då... man kan ju bara strunta i att köpa alla dessa lyxprylar som man "måste" ha: platt-TV, blueray spelare, surroundsystem, iPhone etc, etc. Det är ju egentligen inte samhället som har ansvaret för dig, utan just DU SJÄLV! Tänk på det du, såhär i jultider...